måndag 5 april 2010

Viktigare än man kan tro


Herman är flaskbarn. Jag ammar en gång på natten och nån gång ibland mitt på dan. Alla andra mål serveras i flaska. Han gillar att bli matad med flaska, vi försöker göra det så mysigt som möjligt och han verkar gilla läget.

Igår gjorde vi en riktig blunder. Vi glömde hans flaska hemma hos Anna & Gustaf. Lite störigt men vi har två andra flaskor så det borde vara lugnt, trodde vi... Herman ställde till med en scen. Han grät, klöktes och fäktade vilt med allt han kan fäkta med. Pär fick springa till affären och köpa en ny, likadan flaska. Väl hemma så insåg vi att det var napp nr 3 på den nya, Hermans vanliga har napp nr 2. Det borde vara lugnt tänkte vi, han är ju över 3 månader och napp nr 3 är för 3 månader och uppåt. Icke sa Nicke! Det passade inte den unge mannen. Kalabalik. Jag försökte amma, vilket tydligen var en enorm förolämpning.

Idag åkte Pär och hämtade hans flaska. Lugnet som sänkte sig över mitt lilla barn när han blev matad med sin vanliga flaska var otroligt skönt att bevittna. Han blev som en liten trasa och låg i mitt knä i säkert 35 minuter och suttade, sen somnade han i min famn med ett lyckligt leende på läpparna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar