- Posted using BlogPress from my iPhone
söndag 8 augusti 2010
Ångest
Igår somnade vi på soffan, jag var helt slut och Pär var lite på picka. Mitt i natten vaknade jag av att Herman grät. När jag kom in på hans rum var han helt förstörd, vet inte hur länge han hade gråtit men han låg under alla täcken och kuddar intrasslad i spjälskyddet och asgrät. Det tog rätt lång tid att trösta och jag får riktigt ont i magen när jag tänker på det. Det är verkligen dags att skaffa babywatch!
- Posted using BlogPress from my iPhone
- Posted using BlogPress from my iPhone
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Nej det va det värsta jag har hört. Stackars liten det far ni aldrig göra om! Stackars stackars liten sötnos jag känner din angers hele vägen till zurich! Pussa honom fran mig!
SvaraRaderaAmen åhhh Alexandra tror du att Johanna har mindre ångest nu efter din kommentar???
SvaraRaderaKan nog lugna
dig med att i dagens läge så kommer inte Herman ihåg detta...
jag menar det inte sa sa klart. Jag tycker lika synd om johanna...
SvaraRaderaHaha, jag fattar, det är helt lugnt! Tycker fortfarande synd om honom när jag tänker på det men tror egentligen att det är mer synd om mig än honom. Han led nog bara en liten stund, sitter i längre hos mig :)
SvaraRadera