Herman då?

Herman då, tänker den trogne läsaren, var fan var han? Jo, han var hos sin mormor och morfar och det har gått sjuuuuuuuuuukt bra! En gång har han gråtit och det var på fredagkväll när det tog lite lång tid för min mamma att fixa fram en flaska välling (säkert minst 45 sekunder), annars har den lille skiten varit en solstråle hela tiden. Första gången han gnällde i helgen var när vi kom tillbaka och somnade framför tennismatchen. Då fick han lite för lite uppmärksamhet och gnällde till. "Sådär har han tillexempel inte låtit på hela helgen" sa min mamma då. Ja, vad säger man. Han hade nog haft det ännu bättre om han hade bott hos dem än hos oss.

Det var otroligt mysigt att träffa honom när vi kom hem och risk finns att han kommer få skavsår av alla pussar som jag överöser honom med. Vi var tvungna att ta lite bilder på honom när vi kom till mina föräldrar för att han är världens sötaste!